Europacup i Karlovy Vary

augusti 29, 2015

Var i Tjeckien i helgen och tävlade. Åkte dit med Amanda som tyvärr blev sjuk och fick bryta:( Men det var skönt att inte behöva åka dit själv och extra kul att åka med någon som man alltid har kul ihop med! Resan gick väldigt smidigt med flyg till Prag och sedan 1,5h buss. Det första man insåg när vi kom dit var att det var väldigt vackert och väldigt kuperat,hehe.


Vackert och kuperat:)
Dagen innan provcyklades banan och jag visste ju att det skulle bli en riktigt brant backe på 21% och rätt teknisk bana men däremot var jag inte beredd på att det  bara skulle gå upp eller ner. Det var i princip inte en enda raksträcka på hela banan. Drog även och simmade lite och det kändes bra. Simbanan var rolig då det var 3st 500m varv där man var tvungen att springa upp och ut på brygga varje varv. Efter att ha käkat middag och vilat lite joggade vi även löpbanan som också var lite speciell. Sprang upp för stentrappor och 2 backar per varv.

Starten var kl10 vilket jag tycker är skönt för då är det mindre tid att gå och vara nervös. Drog ut på en lätt jogg tidigt på morgonen, käkade frukost, vilade lite och sedan cyklade vi in till T2 för att lämna skorna. Cyklade sedan vidare mot startområdet som låg ca 5km bort från staden men jag valde att cykla lite extra för att värma upp. Joggade lite till och sedan var det uppvärmning i vattnet också, YES jag fick äntligen till en bra uppvärmning.

Simning: Jag hade gett mig tusan på att hålla en stabil puls.Denna gången ville jag inte få panik och andnöd..så när starten gick sket jag i alla slag och kaos runt omkring mig utan körde mitt race. Pulsen gick väl upp lite extra när jag känner en hand på vänster axel som sedan trycker ner mig (WTF!?) men behöll lugnet och efter ett varv kände jag mig stark och fick fritt vatten och drog andraklungan.

Alltså ni ser den där lilla sandhögen med matta. Det kändes som man kravlade upp
för den varje gång, INTE graciöst.
Cykel:  Fick till en snabb växling och kände mig stark. Drog en klunga med tjejer nästa hela vägen in till stan men blev ikappcyklade av några andra. Hängde på dom utan problem, genom stan på kullerstenen, över de två farthinder innan "backen" och när den väl kommer känner mig ändå stark men såklart är det riktigt jobbigt. Jag blir lite nojig över att om jag pressar mig för hårt kommer jag få kramp (jag vet, jäkla idiottankar, men det sitter i efter mina andra tävlingar..) så jag tar beslutet där och då att jag inte ska pusha för mycket. Släpper klungan alltså. I efterhand så har jag insett att det var fel beslut men gjort är gjort. Känner mig stark och ligger på så mycket jag kan och vid varje varv kommer jag ifatt någon tjej och kör om. Håller i princip samma fart som klungan tills varv 5 då jag är rätt trött över att cykla själv. Otroligt jobbig cykelbana var det och såg tjejer stå gråtandes längs med den värsta backen...

Svårt att visa hur en backe ser ut egentligen... men den fortsatte och fortsatte och fortsatte runt hörnet
Några härliga farthinder innan den värsta backen. Arrangörerna hade täckt dem
 med en matta undertävlingen men man flög över dom ändå och
dessutom lät det som cykeln skulle gå mitt av varje gång.
Löpning: Ut på löpet så känns benen oförskämt bra och det är då jag inser att beslutet om att inte pressa mig hårdare på cykeln var ett misstag. Pinnar på så gott jag kan och känner mig lite tung uppför men överlag så känns löpningen riktigt bra. Det är märkligt men ändå kryper tankarna fram att jag inte ska pressa mig för mycket, jag kan ju få kramp. På sista varvet känner har jag mycket krafter kvar, för mycket faktiskt. Fast det var skönt att komma i mål utan att vara helt knäckt (mentalt)! Nu vet jag att jag verkligen är påväg tillbaka och till det bättre!

Jag har haft känningar i min fot sedan maj så bestämde mig att nu är det säsongsvila som gäller. Vila, styrka, rehab och analysera vad som har varit bra och vad som jag måste förbättra till nästa säsong. Kan redan nu säga att det jag främst har med mig från Karlovy Vary är att när jag mår bra (psykiskt) så är jag så jäkla mycket starkare fysiskt. Det känns väldigt bra att kroppen har börjat svara igen och det är tack vare att skallen mår bättre:)

Min säsong har inte riktigt gått som jag planerade från början. Jag har inga problem att berätta att jag gick in i väggen tidigare i sommar pga  för mycket jobb, stress och prestationsångest däremot har jag ändå svårt att vara nöjd. Jag har tränat riktigt bra och vet att jag har mer att ge. Fast efter några dagar med vila så har jag insett att jag måste vara nöjd med mina prestationer. Jag har gått från att knappt komma upp ur sängen till att klara av att jobba, träna, träffa vänner och tävla på internationell nivå. Tack alla ni som tror på mig och stöttar mig , familj, vänner, sponsorer, träningskompisar och min fantastiska tränare Chris, även när jag inte har varit på topp, det betyder så otroligt mycket <3

Man får inte glömma att fira!

You Might Also Like

0 kommentarer