SM brons i medeldistans!

juli 18, 2016

Den 2:e juli var det dags för medeldistans SM dvs 1900m simning, 90km cykel och 21 km löpning. Det är en sträcka som jag har fullföljt en gång tidigare. Efter att kroppen inte hade svarat som den borde de senaste veckorna hade jag inte mer krav på mig själv än att köra en avslappnad simning, jämn och fin cykel och överleva löpningen :)


Vi delade upp körningen med ett första stopp i Motala där vi fick in lite tränings och häng med Annie. Sedan fortsatte vi upp till Norhyttan för att bo hos Emma och Simon.

När vi kom till Vansbro så regnade det, och regnade, och regnade lite till. Precis allt var blött och eftersom jag väntade med att checka in cykeln och fixa det sista i ett försök att hålla det torrt slutade det istället med att jag inte värmde upp mer än 10 min jogg. Det här med dåligt väder är lika för alla men jag påverkas mycket mentalt (jobbar på det...) av regn och kyla. Jag har dålig cirkulation i händer och fötter så blir alltid lite nojig. Men denna gång struntade jag i att var så snabb i växlingarna som möjligt utan jag hade lagt fram skoskydd och ullstrumpor!

Hoppade i vattnet och hann simma in 10 minuter. Precis innan start började jag känna mig taggad, jag visste att det skulle bli en tuff men rolig dag. När starten gick så kändes simningen direkt ok. Jag kom in i rätt flow efter ca 20 armtag och behöll det hela vägen. Den kändes bekväm och jag fick hålla igen en del för att inte gå på för hårt. Låg sida vid sida men Annie hela simningen vilket kändes skönt efter misärsimningen i Uppsala,hehe.

Väl upp ur vattnet gjorde jag en hyfsat snabb T1 men när jag väl var på cykeln insåg jag att jag inte skulle kunna stänga skoskydden i farten...så jag fick hoppa av, fixa det och upp igen. Missade rätt mycket tid här men det var det ändå värt för istället för att inte ha känsel i 90km i fötterna så var dem upptinade efter 40km! Cyklingen kändes stabil och jag är evigt tacksam över en väldigt snäll klubbkompis från Stockholm CK som lånade ut sin tempohoj. Skulle inte haft en chans annars på den platta banan. Jag körde bara på känsla (ingen watt, puls eller fart). Jag visste att både Annie och Åsa skulle göra supersnabba cykelsplitar men försökte att inte stressa. Man måste ändå vara lite realistiskt, jag hade cyklat 3 pass på den lånade tempohojen och även om jag vet att jag är stark är det skillnad på tävlingar på 20-40km där drafting är tillåtet och 90km tempo. Ungefär vid 75km började de värka lite överallt efter att ha suttit i tempoställning så länge men överlag kändes faktiskt rätt bra. Dessutom hade det slutat regna och vi hade nu riktigt bra väderförhållanden. Jag började ladda mentalt inför löpningen. Visste att det skulle sätta min vilja och ben på prov. Mina långpass löpning har legat runt 65-70 min vilket egentligen är alldeles för kort men jag var beredd på att lida.

Vilket jag gjorde,haha. De första kilometrarna känns alltid stelt och löpbanan var rätt trixig men däremot stod de folk och hejde precis överallt längs banan. Runt 4km började jag nästa gråta för jag fattade inte hur jag skulle kunna ta mig i mål... men efter 7km började kännas lite bättre och jag kunde jobba på bra. Märkte att jag tog in lite på Annie och såg att nästa alla led en del under löpningen. Tror det var en kombination av kallt vatten/väder och platt cykling som gjorde att benen var riktigt möra. Vid runt 17 km sa mina ben NEJ, nu ville de inte mer. Hörde också att det var 12-13 minuter ner till 4:an. Skulle inte hinna ikapp Annie och skulle inte bli ikappsprungen så då var det bara en kamp att ta sig i mål. När jag korsade linjen som tredje dam hade jag kramp i benen, och var helt utmattad men otroligt glad över min prestation! Det är märkligt hur glad man kan vara över ett SM brons när man har varit extremt besviken över ett SM silver. Måste tacka Terrible Tuesdays Triathlon Club för sitt stöd och även alla mina härlig klubbkompisar som hejade på mig under loppet (även om jag var för trött ibland att heja tillbaka...). Såklart är jag otroligt tacksam över min sponsorer som möjliggör att jag kan satsa helhjärtat på sporten; Stockholm Cykelklubb, Access Rehab, Saucony, Trispot, Eric Perssons Revisionsbyrå, UniQode, SQy, Qway och Qubes!

Vansbro triathlon var väldigt bra arrangerat, och jag ser fram emot att vara med nästa år!

You Might Also Like

0 kommentarer